Osteopat behandling
Idag var jag med om en liten spännande sak men även väldigt intressant.
Jag var hos en osteopat. Jag fick ett presentkort av mormor och morfar i julklapp som innehöll en osteopat behandling. Mamma har provat alla möjliga behandlingar för sin trasiga rygg, men aldrig varit så nöjd som efter hon gick till osteopaten Kicki.
Eftersom jag har haft ett ben kortare än det andra har vi varit oroliga att det kommer leda till ryggbesvär senare då jag arbetar som frisör, så det var därför jag fick presentkortet.
En osteopat knäcker inte ryggen eller någonting liknande utan de bara trycker och förflyttar saker i ryggen som inte ligger rätt till. Efter behandlingen idag har vi rätat ut mitt bäckenben som var snett, vilket har gjort att mina ben är ojämna. Jag fick även veta att min högerarm är betydligt mer rörlig än min vänstra. Hon rätade även ut några kotor i ryggen. Efter behandlingen får man lite svindel och jag började även frysa en del.
Hon sa även att det kan kännas värre än träningsvärk imorgon och jag börjar faktiskt redan känna att det känns märkligt i ryggen.
Nu ska vi se om detta funkar eftersom det finns en risk att bäckenbenet kommer vilja åka tillbaka till sin vanliga position kan jag behöva göra något återbesök för att fixa till det helt och hållet.
Men verkligen en annorlunda och spännande behandling. Det gjorde inte det minsta ont då hon var där och tryckte.
Bilden har jag tagit från google.
Typiskt...
Det känns så surt just nu.. Då jag äntligen har börjat komma igång med träningen och det känns roligt på riktigt går jag och blir sjuk. Passande, verkligen.
Jag har haft hosta sen i lördags och den börjar äntligen gå mot bättringsvägen men nätterna är fortfarande jätte jobbiga. Jag hoppas verkligen att jag blir helt frisk snart så jag kan komma igång med träningen igen.
Annars rullar allting på som vanligt. Imorgon är det fredag och jag har ett frisörprov som väntar. Kanske den tråkigaste teoribiten någonsin, men det behövs väl det också. Känner dock att jag redan kan det mesta, så jag hoppas det går bra imorgon.
Jag hade faktiskt inte mer än så på hjärtat för denna gång. ♥
Jag hade faktiskt inte mer än så på hjärtat för denna gång. ♥
I brist på bilder lägger jag upp en sedan förra vintern.
Någonting som skrämmer mig
Efter att jag och Ida tog upp ämnet förlovning på skolan igår har en tanke gått och irriterat mig. Grejen är att jag blir irriterad på de som är 15 år/något yngre eller något äldre förlovar sig efter några månader tillsammans. Betyder det att ni ska spendera resten av era liv tillsammans?
En kärlek du har då du är 15 år kommer du väldigt sällan att ha kvar då du är 30. Ni kommer mogna på helt olika sätt och mest troligt även växa ifrån varandra. Av egna erfaranheter vet jag bara hur mycket jag själv har mognat och förändrats de två senaste åren. Självklart finns det undantag då kärleken fortfarande håller. Men om det nu är tänkt att ni ska leva resten av era liv tillsammans behöver ni väl inte ha så bråttom? Ni har flera år på er att förlova er och gifta er.
Själv tycker jag att förlovning är ett jätte fint sätt att visa sin kärlek på, men det finns 100 andra saker att visa den kärleken på.
Då förlovning sjunker i åldern och det mer känns som en oseriös grej att göra tappar även själva ordet förlovning sin betydelse.
Då förlovning sjunker i åldern och det mer känns som en oseriös grej att göra tappar även själva ordet förlovning sin betydelse.
Jag blir inte ens förvånad längre då jag hör att de som är 3-4 år yngre än mig (jag är 19) har förlovat sig, inte ens det minsta och det skrämmer mig. Det är inte så det ska vara. Det sjuka är även att jag har svårt att glädjas åt de yngre som faktiskt tar chansen och förlovar sig, just för att jag inte tror på det.
Jag vill absolut inte låta som någon surtant som inte tror på kärleken för det gör jag. Och jag tror även att ett förhållande vid 15 års ålder kan hålla. Men jag vill att folk ska sluta ha så bråttom och istället växa tillsammans, mogna tillsammans, hitta alla rätt och fel med den andra personen, vara helt säker på sin sak och vara tillräckligt mogen för att faktiskt ta steget att förlova sig. För just nu saknar det ordet mening för mig. Jag skulle aldrig kunna se mig själv, 15 år, i mitt dåvarande förhållande som jag just då verkligen trodde på och med en ring på handen där jag hade bestämt mig att han var mannen i mitt liv och att det var han jag ville gifta mig med. Aldrig. Det skulle inte finnas på min världskarta, överhuvudtaget.
Från google.
Förlovning är ett tillkännagivande av att parrelation avser att leda till äktenskap eller registrerat partnerskap. Efter att ena partnern friat till den andre, och denne svarat ja, är paret förlovade fram till dess att vigseln eller registreringen har fullbordats. Av tradition växlar man vid förlovning förlovningsringar.
Förlovning är ett tillkännagivande av att parrelation avser att leda till äktenskap eller registrerat partnerskap. Efter att ena partnern friat till den andre, och denne svarat ja, är paret förlovade fram till dess att vigseln eller registreringen har fullbordats. Av tradition växlar man vid förlovning förlovningsringar.
Already Wednesday
Efter 1,5 på gymmet och 1 km simning är jag helt mör i kroppen. Denna kväll ska avslutas framför tvn, möjligtvis med grönsaker och dip.
One day closer to my goal
Läraren ligger hemma med magsjuka idag, så vi är lediga.
Mina planer för dagen är först och främst att ta en promenad med Ferarri, sedan fara och köra ett mage och ryggpass med Ida på gymmet och efter det hade vi tänkt simma ett tag. Känner mig faktiskt grymt laddad för att få pumpa magen och ryggen.
En sak till jag har märkt som är positivt med träningsprogramet är att man verkligen tar ut musklerna. Förut var jag på gymmet färre gånger, men körde då igenom hela kroppen vilket inte resulterade i så trötta muskler och fruktansvärd träningsvärk dagen efter. Nu är jag på gymmet oftare och lägger träningen på specifika muskler. En dag ben, en dag armar och en dag mage/rygg. Efter ca en timme på gymmet är muskelgruppen helt slut, eftersom man endast lägger fokus på den. Nu vill jag bara komma igång med lite konditionsträning också så blir det exemplariskt.
Nu ska jag sluta tjata om all träning, jag lovar att det kommer andra inlägg här på bloggen också. Men nu ska jag byta om innan det är dags att kila.
De fyra senaste på instagram
Dessa bilder är från de 2 senaste veckorna. Alla bilder kan du hitta på min instagram @ssofielundmark.
Bild 1. Jag och Ida posade idag på gymmet efter ett tungt benpass. Bild 2. Från igår då jag var ute och gick med Ferarri. Bild 3. Förra onsdagen bjöd jag och Sandra födelsedagsbarnet Ida på mat på Vezzo. Bild 4. Är från förra söndagen då vi var och firade min morbror och träffade kusinerna.
Hello again
Nu var det ett bra tag sedan ni hörde av mig. Allt rullar på som vanligt och jag har inte riktigt haft tid till att sitta vid datorn och blogga.
Jag har äntligen kommit igång med träningen, som det känns iallafall. Jag tycker att det känns kul att gå dit och det är så skönt då man kommit hem. Efter ett tungt benpass förra veckan hade jag och Ida träningsvärk i 3 dagar och tog hissen vart vi än skulle i skolan. Det känns riktigt bra att följa ett träningsprogram. Vanligtvis då jag är på gymmet går jag runt och gör det jag känner för. Men med ett ordentligt träningsprogram blir gympassen mer seriösa och tyngre framförallt. Jag hoppas detta fortsätter och att det fortsätter vara lika kul så hoppas jag på att få se och märka resultat inom en snar framtid.
Exemplarisk bild på hur jag kände mig efter mördar-ben-passet.
The end of this break
Sista dagen på mitt välbehövda jullov har spenderats på ett par längdskidor tillsammans med Alle och Ferarri. Vi tog en sväng över isen och sedan förbi Alles farfar där vi tog en liten fika och bland annat fick syn på sju rådjur och en räv. Det var riktigt härligt och innan vi kommit hem hade 3 timmar försvunnit bara sådär.
Christmas eve in pictures
Julafton började med jullunch hos mamma tillsammans med mormor och morfar. En del paket öppnades och sedan lämpligt till Kalle Anka gick jag och Sandra till pappa för lite mer julklappsöppning. Julmiddag åt vi hos våra kusiner på pappas sida och kvällen avslutades för min del hemma hos Alles mormor och morfar.
Det var en mysig och rolig julafton, precis som det ska vara.
Det var en mysig och rolig julafton, precis som det ska vara.
2012-2013
2012 - 2013
Min nyår firades in med ett härligt gäng i en stuga utanför Vilhelmina.
Bastu, öl, champagne, raketer, film, god mat, spel och mycket skratt kan sumera de 5 dagarna vi var i stugan. Bilder från nyår kommer även dyka upp då Vicki som hade med sig sin kamera fixat dem till datorn.
2012 var ett helt okej år, men 2013 ska bli det bästa någonsin.
Vill tacka mina underbara vänner, familj och pojkvän som gjort det gångna året till ett bra år.
4 bilder jag tog med mobilen från nyårskvällen.
